Det vart ingen gitarrdejt igår. Den får vänta till senare. Vart inte heller någon körteori.. Vart istället en intetgivande skräckfilm och cigg på dennis balkong. Ellen somnade, dennis var snyggast klädd, max var mest fascinerad, jag klagade mest och eggie var fan tystast? ovanligt. Vid sängdags fick jag hur som helst för mig att jag hade negativa energier i rummet, att en stor mystisk man stod och kikade in på mig från balkongen och att någon läskig figur låg under sängen redo att sticka en machete i ryggen på mig... ja, jag var fan en liten mes igår.
En extra mesig mes. Brukar i vanliga fall inte skrämma upp mig själv men jag tror att jag egentligen bara ville vara rädd tillsammans med någon. Någon modig, varm och pålitlig gestalt som kan skrämma bort det skrämmande och låta mig sova. Tror det har lite med hösten att göra också. Kylan, mörkret och tystnaden.

Här har ni något som hjälper mot ensamheten. Mosek av det bästa slag. 

 

Nu sitter jag och smuttar på världen godaste te, snott från WB, peppermint leaves. Smaka det nästa gång ni fikar. Coffeinfritt med, så att man slipper sitta uppe hela natten. Sömnvänligt och cpgott alltså. Blir inte mycket bättre. Eller jo men ni fattar...
Kika in här också ------->http://sallysillysal.tumblr.com/

Jobbar, pluggar, sover, äter, kollar på dålig tv, övningkör, klagar över vädret, festar, har filmkvällar, pratar, saknar, längtar, skrattar, drömmer, gråter, går på bio, handlar upp alla mina icke existerande pengar, blir arg utan anledning , skrattar oavbrutet åt intet, dricker alldeles för mycket te, får för mig konstiga saker, besöker sjukhus i spöregn, jobbar, stressar, planerar, missar, fnissar, glömmer, äter kräftor, dricker vin och skrattar åt falska anklagelser, förtränger, kastar, slänger, betraktar, rymmer, hoppas, fastnar, lossnar. Ja ni märker ju. jag har fullt upp!

Nu har jag dock en stund över och passar därför på att slänga upp ett par bilder från dagarna som går. Fattar inte varför ja tar så sjuuuuukt många ovässentliga bilder. jag menar.... kul.. sure, KUEL FAN! men vad fan ska jag ha dem till? egentligen..... 

Får väl ta och posta dem här lite oftare. 


Packade en alldeles för liten båt alldeles för full och drack oss berusade på jäger, fyfan. 

Någonstans här måste alkoholpromillen blivit något för hög då fortsatta bilder av okänd anledning hamnade uppochner. Fin kväll hur som helst! Ebba ser ut att ha kul i alla fall.

Hade även late night picnic då vi mumsade kneckebroot och spelade musik för hela sommen.


Bjöds på kräftdjur och ölhäv i världens ände som mamma sa. Tack Madde & Jesper!



Självklart saknas det bilder från andra underbara kvällar men här har ni i alla fall bildbevis från några av dem. Jag har fan de bästa av vänner, no doubt. Vet inte vad jag tänkte när jag lämnade er. You're tha bast**

Idag försov jag mig big time och fick stressa som faaan ner till ellen som gulligt nog stod förberedd och väntade nere vid busshållsplatsen. Kom tio minuter sent men hann ändå till second base med doktorn.. sedan åkte vi hem och mumsade kardemummabullar, drack te och spelade kort. Hann även med att uppdatera våran Have To Do Lizt inför vår world travel. Ikväll ska vi till exempel gästa Dennis och sno hans/Julles/någons akustiska gitarr... för dom har fan allt!!!!! precis allt. Bara att chilla över gatan och himla med ögonen.. Tänker fan bli bäst! Spännande och se om jag lyckas.... heh. Nu ska jag läsa körteori. Fan va kul. Längtar**** Fuck no. 

Denna dag har minst sagt varit kickass på alla sätt och vis!
Startade dagen med "kött"färsås á la säl. Det vill säga barnmatsliknande burktrams som smakar gott första skeden men som smakar bebisbajs efter tredje... dessutom är det inget kött i
(gött ioförsig).. Försökte hur som helst kompensera blasket med att slänga i ett dussin
stekta shrooms & lök. Vägde upp det hela men inte enough!!!! vart ej satisfied...
MEN jag dränkte det i ketchup och slängde i mig det innan jag utmanade brur i kortspel. VÄRDINFO!

När jag sedan var mätt men ledsen efter mitt svaga insats, sörjde jag det hela över
en kopp kaffe med Eggie. Pratade strunt, tog fula bilder och skrattade åt människor i gamla skolkataloger (inkl mig själv omg..) sedan tog vi en runda på stan och skiljdes halva vägen,
en pincett & en ögonskuggspenna rikare. 

Vandringen fortsatte sedan vidare till Big Booty Al där även Ebba befann sig. Stressade Ellen och skrattade åt människor med sära drag... det var kul. Även avskedsfesten i Hättevik var sköj, då jag fick träffa fd klasskamrater och äta maränger och kolasås <3
Bokade dessutom en play date med Claire unt Alz. Funnnn.

Kvällen var mest störd. Men samtidigt så jävla bra. Min tröja luktar fortfarande chips och jag skrattar fortfarande åt alla störda kommentarer och tillvägagånssätt... herremingudja!
Denna kväll lär vi minnas varje 16 augusti för resten av våra liv. 

Åh jag är så vansinnigt lycklig! Kan liksom inte sluta le och skratta åt de bilder jag får upp i huvudet när jag föreställer mig det. HAHA jag kan inte säga vad det är.
Får inte säga vad det är. Et's killin' me.

Satt och kollade igenom "gamla" bilder på externa och bestämde mig för att ta tummen ur röven och bjuda på det bildregn jag lovat så länge. Synd att blogg.se är lika slött som jag. Annars hade jag kanske orkat lägga upp bilder här oftare. Kompenserar hur som helst det hela med en s.k bildblogg. Fan va FANCY. Kolla in den vettja!
---------------> http://sallysillysal.tumblr.com/ 

Ibland vet jag faktiskt inte. Inte alls. Inte ens lite. 
Jag har inte den blekaste aning om vad fan mina hjärnhalvor har för sig. Uppenbarligen har de slutat samarbeta. Påtagligen finns där inte längre någon koppling mellan kropp och själ, känslor och humanitet. Hur jag än bär mig åt slutar det alltid i landet där alla mungipor pekar neråt. Jag trodde faktiskt. Hoppades i alla fall. Att denna gång.. Denna gång kanske till och med jag kan fungera som medmänniska men ICKE! Borde kanske inte förväntat mig för mycket. Jag har hört mig själv säga det 1000 gånger. Jag har hört andra människor påpeka det. Känslomässigt rubbad. Blind? Döv? Förstörd? Oförstådd! Har jag känslor? 

Det kan jag onekligen offentliggöra att det har jag. Det har jag sannerligen! I överflöd. Min förmåga att kommunicera upphör dock så fort dessa sinnesförvirrande, diffusa intuitioner står i vägen. Min uppfattningsförmåga slopas, och likaså min röst. Jag är nog blid, Jag är nog döv, men jag är nog rätt känslomässig. Att jag inte kan förmedla, förklara och klargöra detta för någon är ett annat spår. Jag har bara mig själv att skylla. Jag slarvade bort dig. Igen.

Kanske ett steg härifrån. Kanske någon annanstans. Kanske här. Kanske nu.
Jag måste sluta straffa mig själv. 

Nu måste jag dock säga stopp' innan detta vansinnigt ömkliga, tragiska och meningslösa inlägg får er att tro att jag begravt mig själv helt. Självklart har jag inte gjort det. Jag måste bara få gnälla lite. Idag måste jag få gnälla lite.


I may be foolish but there's still strength in the blindness you fear.