09/2 -13 Keep Your Head Up.

HAHA videon vart aldrig riktigt færdigstælld. Fick krupp på Movie Maker så jag avinstallera det och gav upp. Får førsøka en annan gång.. Nu ær jag i varje fall på plats i Oslo hos min efterlængtade Sponge! aka Anette. Vi bor i en supermysig, lagom stor etta med katten Bella. Har fixat nya nycklar, norskt nummer och lite andra småærenden och befinner mig just nu i Auli hemma hos Anettes mor, dær vi ær kattvakt och just slængt in hembakad pizza i ugnen. LYX! Ska eventuellt åka och bowla med ett par gutter ikvæll men annars blir det lugna puckar. Ska se till att fixa skattekort och førsøka charma till mig ett jobb nu i veckan. Hårda tag! Ska inte ge mig i førsta taget. 

Hade!

04/2 -13 ALL MIXED UP.

Haha sicken blandad helg det blev trots allt. Tror att jag gjorde precis allt jag lovat mig själv att inte göra. Sup inte, Ät inte onyttigt, Spendera inte pengar, Se till att få tillräckligt mycket sömn, Sök jobb... Höll inget av mina ledsamma löften.. som jag kanske kunde förutspått.. jag vet ju egentligen att de får motsatt effekt. Varfördå då? FÖR ATT REGLER SUGER! punkt. Jag hade förstås en utmärkt helg trots brutna löften. Vinade och käkade gott med Mädmadde, kollade in Big booty Al's och Dennis nya hem, dansade till populärmusik från Montenegro, svepte shots och hade guldstund, försov mig och drabbades av skallebank 2.0, ägnade halva dagen åt Disney, bjöd över folk på spelkväll, somande alltför sent och fyrdubblade baksmällan, blev bjuden på ett berg av hemlagat fikabröd, blev ärrad av katten och käkade pasta med Majsen, förde djupa och lättsamma konverationer om precis allt, hejade på lillebror som spelade innebandymatch, hittade gamla videos på datorn och vigde min kväll åt Movie Maker (som jag förövrigt avskyyyyr, #$!!!ARGHGH chhhwhyy sarah? chwhyyy????? Lyckas jag färdigställa videon utan att kasta datorn i väggen ska jag minsann dela med mig. Annars får det va! 

Jag borde nog sova nu.

01/2 -13 About today.

I MF MADE IT! WOH I SURVIVED! 12 timmars träningsmanifestation á la Simen.
Trodde att den mentala frustrationen skulle klå mig de första sex timmarna och att mina muskler skulle lägga av i protest de sex sista, men tänka sig' jag klarade det! Fyfan va bra det känns. 

Nu såhär en vecka efter har jag åkt på en dunderförkylning och feberfrossa, men det har väl aldrig dödat någon... Nej tvärt om! Lite extra ompyssling och uppvaktning är guldvärt. Snart komer Madde och gästar mig med B&J och allmänt skitsnack. Behövs en sådan här dag. 

Förutom att jag gått runt med en fruktansvärd träningsvärk hela veckan har jag faktiskt fått en hel del gjort. Har bland annat skrivit ut en jättebunt CVn, åkt till Eksjö och fixat nytt pass, fått mina betyg översatta, beställt biljett till grannlandet och röjt upp i mitt krypin. Man kan se golvet numera! Underlättar lite måste jag medge... Jag har dock det svåraste momentet kvar. Att packa! Gaaahd hur ska allt få plats? Jag har redan fyllt mitt senaste second hand-fynd (döläcker, grå gammal resväska med vinröda läderdetaljer) men har knappt packat hälften... hur ska detta gå? Tur att Anette kommer och möter upp mig på station, lär behöva lite bärhjälp. 

Nu ska jag göra annat. typ ha det fint! Det tänker jag ha. 

22/1 Periscopes Of Consciousness.

Jisses så knas det kan bli! Ja, fy så fel det kunde gått. Någon extra meters otursmarginal och jag hade varit mos, död eller funktionshandikappad. Kan inte bestämma mig om jag hade en förbannad jävla otur som ens hamnade där jag hamnade eller om jag bara hade en väldig tur som klarade mig helskinnad. Wellwell... I'm alive. Lite mer uppmärksam numera. 

Snart kommer gudfar på frukost och skitsnack, sedan ska jag gå ner till gymmet och ta ut lite av frustrationerna från gårdagens bravader. Gaaaaah jag är nog fortfarande i chock.. Men lite extra glad i livet.

Här får ni en del av min morgon. För guds skull lyssna inte med dåliga hörlurar.

Det vore kriminellt. 

18/1-13 Fluorescent Adolescent.

Ja då var det officiellt! Efter min dagstrip till Göteborg och intevju för IBS är jag nu preliminärt antagen att plugga Sport and Recreation i Queensland. Går inte riktigt att beskriva mitt lyckorus.. är så vansinnigt emotionell! Inte bara inför resan dock.. haha och jag känner igen det..  Nä Sälfan! Styr upp dina känslor och ta dig samman. Ett steg i taget. 
Jag ska bli bäst på det jag gör, och jag ska endast göra saken för min egen skull!
Det har jag lovat mig själv.



13/1 -13 Stuck In The Bones.

 
hahah jag.... kan... inte ...sluta. Sarah stop. Stanna. PAUS! ...går inte. 
Jag tänker fortsätta flina fånigt och prägla mina tankemönster med påhitt. 
För man vet ju aldrig riktigt hur det slutar? eller... skönt det. 
Livet vore så tråkigt då. Tänker fortsätta vara fjant. 

10/1 -13 Living In Colour.

Knaprar morötter och lyssnar på gamla spellistor. Fullkomligt översvämmad av välbefinnande. 

Idag har jag bokat tid till personlig intervju för IBS och är numera bortom otålig.
Jag vill åka nu! Jag längtar verkligen efter att få utvecklas, engarera mig och växa igen.
Kunskap är fantastiskt. Jag saknar det. 

Numera är det bara jobb, träning och oambitiös sysselsättning som gäller. Jag är glad att jag har jobb och jag älskar att träna. Jag älskar dessutom att ägna mig åt oväsentliga sysslor, men det är något som fattas. Jag behöver utmanas. Jag måste få plocka fram allt jag lärt mig, damma av det och få det återanvändt. Åh. Snart. 

Här hemma går allt i halvfart. Min storbror åkte hem i veckan vilket har gjort lägenheten ekande tom. Vem ska jag dricka te och spela kort med? mårten? Det kan jag ju glömma. Killen sitter instängd på rummet och lämnar endast sitt näste för att ta en matbit eller bygga muskler. Inte ens lite syskongnabb och elak sarkasm unnar han mig den lymmeln. Får väl gå in och reta honom lite, eller dra ut internetkabeln. Då jäklar blir det liv i stugan. 

Förutom att sörja min broders förvinnande har jag hunnit med ett tidigt träningspass med märtha och en bowlingturnering med mina favoriter. Försökte tappert att vägra men hade som vanligt inget val. Trodde att jag sög, men jag var fanimig bäst! Vann.. över 6 pers. Vem fan kunde ana? haha kul kväll howevah. 

Häromdagen hann jag dessutom med en spontan roadtrip till Jkpg, där jag plockade upp Adam Ankylosaurus vid Kinnarp och åkte vidare till centrum. Slog oss ner på Johans Café där vi smuttade Chailatte och diskuterade alltifrån musik och film till dinosaurier och framtida resemål. Inte förrän personalen klappade oss på axeln och var påväg att stänga stället märkte vi hur snabbt tiden hade gått. Synd tyckte vi. Hade inte alls lust att återvända hem så vi köpte med kokande varmt Mc'D-kaffe och begav oss vidare. Blev en promenad till stranden där vi beskådade ett gäng märkliga ankor, diskuterade udda intessen och upplevde en fruktansvärd kyla. Begav oss sedan tillbaka till mitt vilseledande instrumentbräde och oslagbart snygga parkering. Hann dessutom med en Cheese och ett efterlängat toalettbesök, samt ännu en bilfärd. Offroad till stupet, haha. En cigg och alldeles för mycket koffein. Bra musik, kalla fötter, samt inslag av tictanic. Tyst sång, saliga skratt och avslutnigsvis en parad av harar och en livsfalig hemfärd. En bra kväll helt enkelt. 

Nu ska jag hälla honung i pepparmyntsteet och kolla på jungelboken. HERRÅ!

03/1 -13 JungleJazz.

Det känns så lustigt. Det faktum att man ständigt måste springa ikapp tiden som går alltför fort. Kan man inte bara lunka runt i sin takt och bestämma tempot när man väl hittat stigen? Önskar att man kunde bli vuxen och ta stora beslut när man väl känner för det.
Ja, när man känner sig redo helt enkelt.

Det är inte så att jag tvivlar på mina planer. Nej inte alls. Jag längtar tills den dagen planet lyfter och jag längtar dessutom till mellandagarna i grannlandet. Det lär bli succé.
Ja, det är nog det bästa beslut jag någonsin kommer att ta. Jag måste dit. Jag ska dit. Jag kommer garanterat att älska det. Men trots att längtan underlättar så gör det inte hela processen smärtfri. Det är många vänner och tryggheter att lämna bakom sig.
Lite läskigt måste jag medge, men framför allt spännande.

Det var alldeles nyss det slog mig. Ebba lämnar landet redan på måndag och det dröjer inte länge innan det är min tur. Hur fan ska man ta farväl av allt? Usch jag kommer att sakna er.

I helgen tog jag Hanna och Chris bilen till Jönköping där vi på bästa möjliga sätt välkomnade det nya. Värmde upp med dundermiddag, laktos cheese cake och ölspel hemma hos Madde och Jesper. Sedan, ett samtal bort, fixade vi inträde till nyårskalas á la CLC, av den bästa sort alltså. Ja jisses, det var inget dåligt drag i Stadsparken den kvällen.

Dansade tills musklerna brände och klänningen inte längre vill sitta uppe. Det vart ett evigt hängsleknäppande och klänningsuppryckningar men vi slutade inte för att utstyrseln krånglade. Måste erkänna att fötterna värkte på nattpromenaden men det gjorde mig inget i stunden. Klämde in åtta personer på pannkakskalas och finfint efterhäng och vaknade sedan till hemlagad soppa och musik av den bästa sort. Ja må ha varit förstörd från gårdagen, men jag mådde oerhört bra för mitt fysiska tillstånd. Tack till er dösköna själar som bidrog till detta svårslagna dygn. Jag är er evigt tacksam.

Imorgon ska jag slå ett slag för det nya året. För förändring krävs förändring. Byebye katten.

12/11 -12 ColdEnoughToBuildFires.

Min magverk har kommit tillbaka. Likaså mina ovanligt vrickade och övermänskliga drömmar. Fast det är ju i och för sig så jag gillar det. Denna natt drömde jag fantastiskt nog att jag var utom mig själv. Liksom utanför min egen kropp, utan att riktigt veta vad jag var, varför jag gjorde som jag gjorde och varför i hela världen jorden styrdes av pälslösa, tvåbenta miljöbrottslingar. Jag måste ha varit någon annan art, helt ovetande om de så kallade mänskligas intellekt. För jag kunde liksom kritisera min egen art. Se på den med helt andra ögon. Och jag säger bara, fyyyyyfan va fula vi är egentligen. Jag menar jämför en tiger med en homosapien. Se hur utomordentligt frånstötande vi är i jämförelse. Helt nakna med endast en en hårtuss på hjässan och mellan benen. Svanslösa, tvåbenta och fysiskt sätt väldigt försvarslösa. Våra liv i denna tidsåldern kretsar runt så mycket töntiga, ovässentliga saker. Status, populärprylar och vårat utseende, som jag tidigare kom fram till egentligen är meningslöst pga fruktansvärd fulhet. Läskigt att man kan komma att hata sin egen art. Jag menar vad fan gör vi för nytta egentligen? Det enda vi gör är ju att förstöra. Precis allt. Egentligen. Tror jag hatar oss. Även när jag inte drömmer. 

Här har ni en fin bild som bevis på vår fruktansvärda fulhet. 
Tycker ni inte att det var fair att sätta stackars Juholt som representant så kan ni ju byta ut honom mot vilken människa som helst egentligen. För bredvid en tiger kommer vi alltid, ALLTID, att vara dödsfula:)

Nog om mina drömmar. Det har en tendes att spåra ur när jag ska berätta om dem. Ännu värre när jag muntligt ska återberätta en dröm (eller något över huvudtaget). Börjar alltid med att lite för entusiastiskt skrika ut "VETDU VAD JAG DRÖMDE INATT" som om någon någonsin skulle kunna gissa..... Sedan fortsätter jag med att kanske berätta de tre huvudsakliga ingredienserna i min dröm, följt av kanske de två första scenerna ur den, varpå jag ständigt slängen in ett "oså blablabla, du fattar" jag men VEM FAN FATTAR NÄR JAG SÄGER SÅ? Varför påminner ni mig inte om att jag är efterbliven och sämst på att återberätta saker, eller varför helt enkelt stoppar ni mig inte redan vid "VETDU VAD JAG DRÖMDE INATT..." Det är klart ingen vet, och ganska klart att ingen vill veta... eller? Jag vill påstå att mina bristande egenskaper gällande återberättande beror på att jag räknar med att alla ska fatta alla detaljer mellan skedena, eller att jag helt enkelt förenklar och skalar av saker alldeles för mycket när jag väl förstått att ingen kommer att fatta poängen. Hur som helstttttttttttttt. Nu vet ni att ni kan spara fem helt obetydliga och förvirrade minuter om ni följer mina instruktioner. 

Kan man tänka sig. Det rann över ändån. oops. 
Bra dag för övrigt! Började med en pepparkaksfrukost med mor innan jag sprang över till Åhlénscafeet och intog mitt dagspass. Inte överförtjust i mina disk-,servering-, och kassasysslor men gick därifrån med en känsla av hopp ändå. Hade ju ett tvåtimmars boxningspass idag, plus att jag lovat modern att bjuda på mat. Uppskattar allt vardagsmys jag kommer åt nuförtiden. Har varit snålt med det annars. Kom dock precis in från en samtal från en mysig individ. Stoppade, nu när jag tänker efter lite olämpligt, i fingrarna i snön och målade fulsöta gubbar på stentrappan vilket resulterar i en halvgo stickande känsla i mina små nävar. Men det var det värt. Jag saknar dig. 

Se så! läggdags. Hoppas natten bjuder på lika spännande drömmar som sist. 
(Oroa er inte jag ska försöka att inte återberätta dem)

...

I want to throw cereal in yor face. 

25/11 -12 We Can Make The World Stop.

Jag kan liksom inte sluta vrida och vända på tankarna och funderingarna som drabbar mig när det kommer till den som aldrig riktigt nås. Ovissheten. Jag tror att det är där det hela började, eller hur som helst kom att börja. Jag skrattade först. Men inte åt mig själv.
Inte åt mina tvära tankemönster, som jag gör idag. Haha ja, idag skrattar jag. Åt mig själv.
Åt hur uppenbart tävlingsinriktad, komplicerad och outförsägbar jag har kommit att bli.
Om jag inte ens kan hålla reda på mina egna känslor, hur ska jag då någonsin kunna
blanda in någon annans? Ja den som vågar sig på är minst sagt tapper. 

Jag gillar min nya plan lika mycket som jag hatar den. Det positiva väger tyngst.
Men det negativa finns fortfarande där. Såvida jag ska sopa bekymmren under mattan
eller ej har jag inte lyckats reda ut än. Ibland känns det som mitt enda alternativ.
Jag menar.. jag vet ju...egentligen inte ett skit. Jag har inte en susning.
Så jag kanske ska trampa upp en ny stig ändå? eller.. jag har inte bestämt mig.
Hybrid eller heterogen? Vet inte än. fan.

Det finns ingen förklaring.
Tänker hur som helst sluta söka efter någon. 

21/11 -12 Everything Is Just Borrowed.

Ber om ursäkt för frånvarandet. Tänker som vanligt skylla på mitt hektiska liv och distraktion. Var på intensivkurs för två veckorsedan (snabbkurs för körkort) och har spenderat hela förra veckan åt plugg och övningkörning (omggggg så jävla jobbigt) MEN SÅ JÄVLA VÄRT! Nu har jag körkort. Fyfan vilken frihet. FYFAN VA SKÖNT! Vet dock inte vad jag ska göra av mina dagar numera. Rastlösheten växer med saknaden och julångesten.  Får chans att ta tag i träningen ordentligt igen, men dagarna känns långa ändån. Usch' nu får du komma hem och sysselsätta mig igen. Trodde inte att det skulle gå såhär trögt.
Nej fy! gillar inte den här känslan..

Tur att Sponge, aka norskjävel, besökte landet i helgen. Sjukt kul att se dig igen! 
Tog bilen upp till Linköping med Hany i fredags då vi väntade in vår efterlängtade Anette, samt Elin, Olivia, Muffe och pizzabagarna. Sällskapsdrack och skrattade åt låtquiz på Ågatan, sedan blev det fuldans och oreda inne på Platå. Micket bra! var i behov av just en sådan kväll. Lördagskvällen vart dock lugn med jobb och hemmamys. Hade gärna gjort fredagsgänget sällskap i Linköping igen men kände mig tvungen att vila innan morgondagens körlektion, som förövrigt gick oroligt bra. Firade det hela med vegetarisk ciaociao på Victoria, sedan åkte vi hem och tog powernap innan bion. (vampyrbion, ja. besviken ja.) Hur som helst en alldeles utmärkt mor&dotter-dag.

Nu ska jag återvända till ett avsnitt Greys and Anatomy. För jag orkar inte göra mer än att ligga still och kolla på sexiga doktorer just nu. Har inte lust med något annat. Just nu.

29/10 -12 LONDON CALLING.

Tog flyget till London med Big Booty Al för några veckor sedan så det är väl dags att dela med mig av våra upplevelser och brittiska influenser. Here we go! 

Fick åka hemifrån cptidigt, då det var sådan där mystisk dimma mellan träden och man var livrädd att rådjur och dylikt skulle hoppa ut framför bilen, men icke! Vi överlevde resan
och peppade med livsfarligt varmt Mc'D-kaffe och musik av det bästa slag. Fint vare!



Som ni ser på Ellen var vi allmänt macho och schledna, men vi trotsade skoskaven, fotvärken och tröttheten och gick till Second Hand Paradise, den bästa marknaden jag varit på någonsin!!!! Både jag och Ellen jizzed in our pants och gjorde av med fööööör mycket pengar (men ändå inte för det var det fanimig värt). Det roliga var i alla fall att efteråt, när vi ännu tröttare än tidigare ställde ifrån oss alla kassar och invrigt letade upp varsin cigg, bestämde sig en duva att skita.. RAKT PÅ ELLENS HAND, PRECIS BREDVID HENNES EFTERLÄNGTADE CIGG. Dog av skratt hela vägen tillbaka till liverpool street och hade seriös magvärk dagen efter. Tack du underbara, märkvärdiga fågel för att du förgyllde mig dag. 

Efter fågelincidenten hittade vi ett supermysigt veganfik där alla var ovanligt trevliga, snygga och nyttiga. Jag provade pumpasallad för första gången och blev AMAZED!!!! (observera att det inte är salladen på bilden nedanför, DAH pumpor är oragnea)

Denna kväll drack vi massa öl, beställde drinkar från sexiga britter och provade på klubbandet i London. APPROVED! förutom den läskiga stalkergreken och den förgiftade fishbowlen. Nästa gång blir det Fabric. 
Åt vår dagliga megafrulle på Starbucks. Blev vansinnigt mätt varje gång och blev förälskad i deras pumkin spiced. Gaaah... to die for!!!

Hade tio minuters promenad till Westmenister Bridge & Big Ben. Ångrade många gånger att jag inte tog med min kamera, men det får duga med iphonebilder.

Stod och rökte/hämtade andan efter seriös shopping på Urban då vi stötte på Ellens kanske framtida man. Han var allmänt hipsterisch och rockig. Han hade hur som helst inga problem att förklara sin oerhörda kärlek för Ellen. Hans "meant to be". GÖLLET!
Hade sjuk tur med vädret, då det var sommarkvällvarmt under hela vistelsen förutom denna fömiddag då det regnade, ofc. Var relativt pissigt mellan tunnelbanan och hostelet men annars mysigt, faktiskt.
Åt vår sista frukost på Starbucks och tog tunnelbanan tillbaka till vår favoritgata so far. Var allmänt ledsna och sega inför hemkomsten, men shoppade upp våra sista pengar och hade en underbar förmiddag innan vi satte oss på Stansted Express och återvände till flygplatsen. Haha bestämde oss för att ta le crepes innan vi checkade in, då Ellen ännu en gång inte riktigt hade turen med sig. Hade precis tagit av oss skorna och gjort oss hemmastad vid vårat lilla bord då ellen först och främst välter ut halva hennes kladdiga, färglada smoothie över hela bordet. Sedan, när hon precis torkat upp, kollar hon åt mitt håll i panik och får en livshotande (ytterst högljud) hostattack, och måste spotta ut sitt kaffe i en servett, samtidigt som tårarna störtar ner från hennes ögon av rädsla och skratt. Slutprodukten blev en förtvivlad pandabear. Perfekt avslut!
Kan inte säga annat än att det var den ultimata minisemestern.

24/10 -12 Patience Gets Us Nowhere Fast.

Sicken jädra mysfaktor det blev påt! Ja, igårkväll alltså. 
Ebbs, Al unt Lovisa kom förbi på tidigt julmys, men både glögg, vuxna pepparkakor
(d.v.s pepparkakor med gorgonzola), julmust, raisins och julskiva. Snackade allmäna livsplaner och försökte dessutom att förutse hur våra framtida män, yrken och barn kommer att se ut. Kom fram till att Ellen troligtvis pluggar och är allmänt hipsterisch, Ebba blir lyxhustry och skaffar ett liv i USA, att Lovisa lär bli psykolog och jobbar med människor och att jag troligtvis blir hippie och byter kultur.. haha ja allt är möjligt! Får se vart vi hamnar någon stans.

Idag har jag inte gjort mycket. Tog ännu en lång sovmorgon och pluggade ännu lite körteori sedan kom Ägget, Lovisa och Emil förbi på kaffe. Kollade på gulliga proposal-klipp, snygga kläder och förlorade Ebaykap på min nyligen uppdaterade datormaskin (thanks again dennis). Efter någon timma eller två fick Emil och Ägget brådis men min kära vän och framtida mentor Lovisa stannade kvar en längre tid. Vi diskuterade knepiga relationer och svårbegripliga beslut. Kom inte fram till något speciellt, men det var skönt att konversera med någon som varken tycker att man gör rätt eller fel, utan förstår ändå.
Någon som själv kan dela med sig och inte undfly data. 

Nu ska jag snart besöka Hemköp och inhandla kvällens föda. Har nämligen bestämt mig för att överraska mammsen och ha pajen färdig på bordet när hon kommer hem från Stockholmsbestyret. TJARRRRÅ!

23/10 -12 Fit But You Know It.

Jag var inte proffs. Inte alls. Jag var skitkass. Men hade fan skitkul!
Mina armar och ben ville liksom inte lyda trots att jag var omänskligt pigg.
Kunde dessutom aldrig sluta skratta åt det påstående Märtha klämde ur sig efter halvtid..
dvs hur efterbliven man såg ut då man endast använder sin högerhand och låter vänsterhanden hänga och dingla som en slapp manstamp. Haha shit va fult det var att ha detta i åtanke den resterande delen av vår ypperliga amatörmatch. Låg och halvgrät på golvet av skratt vid ett tillfälle. Ja, det här måste vi göra om snart. 

Efter badmintonen släppte Märtha av mig på Hemköp där jag plockade upp lite frukostmat innan jag hoppade in i duschen och parkerade mig i soffan. Låg och zappade mellan tvkanalerna men fick tillslut krupp på skiten och gjorde varma mackor till mig och Erik innan han försvann ut i kylan. Satte sedan på en tysk film om Afrikat och lyckades förvånansvärt nog hålla mig vaken ända till Gorge Jung kom tillbaka. Recenserade filmen lite halvt och tog emot ett smärtsamt samtal +47 innan vi la oss tillrätta och skrattade åt Leif GW Perssons skrovliga ekande röst och ovanligt roliga gestikuleringar. "i de blindas rike är den enögde kung"...."mördat x antal kvinnor och unga flickor, misshandlat x antal och dessutom mördat en döende.." hahah (fel att skratta JAG VET) Men vad i hela välden syftar han på i den meningen?? jag menar hur fan går det till? Var personen i fråga (förlåt mig närastående) sjuk och liggandes på dödsbädden när Thomas Quick gav sig på stackarn eller avslutade han någon annans redan påbörjade mord... jag fattar inte!!!!! (och ja det är hemskt jag vet) hur som helsttttttt.....

Dagen därpå var det dags för provanställning, vilket gick galant och firades på kvällen med beer pong, loob och en halvt bruten tå. Lördagskvällen däremot spenderade i Huskvarna på Fadis & Emelys förlovningsfest, där jag, Hanna, Amir och Ellen ställde upp som servitriser. Hade uuuurkul och var inte isäng förrän kl 06.30. Hur bra som helst' grattis till det fina paret!  

I söndags vaknade jag lagom till mammas lyxlunch och hade lite kvalitetstid med min hemkomne bruder och sjukskrivne mor. Hann dessutom svänga förbi Dennis unt Al och hämta upp min dator/mysa lite med Lucifer innan Erik kom och plockade upp mig. 

Idag tog vi lång sovmorgon och frukostlunch på Gotteriet innan vi skildes åt och jag kunde hoppa in i duschen och plugga lite körteori.. tråkigt men nyttigt. Åker ju snart.
Phhhra phhraaa' 
 

RSS 2.0